Är du sugen på att investera pengar i fonder men vet inte hur du ska börja? Då har du kommit rätt! I denna guiden kommer vi att gå igenom vad fonder är, hur dessa fungerar, hur man handlar, vart du kan handla dessa, fondavgifter och vad man bör tänka på när det gäller beskattning.
Det är idag lättare än någonsin att handla fonder via olika nätmäklare där man med enkelhet kan skapa ett konto genom att registrera sig med med Mobilt Bank ID. Det är också mycket tacksamt att investera i fonder för den som inte har tid eller intresse att köpa enskilda aktier och vill ha en lite mer passiv investeringsstil. Alla svenskar kommer också i kontakt med fonder via sitt PPM-sparande så att få lite mer koll på det kan potentiellt också öka din avkastning på din pension!
Här kan du köpa fonder - topp 3 listan
1. Savr
Hos Savr investerar du i fonder med 30 – 50 % rabatt jämfört med andra nätmäklare som Avanza och Nordnet!
Savr har 1400 olika fonder att välja mellan.
Investerarskydd och insättningsgaranti.
Kom igång på under 3 minuter med BankID.
2. Avanza Bank AB
Har fler än 1300 olika fonder att välja mellan!
Har vunnit pris för Sveriges nöjdaste sparare 11 år i rad.
Kom igång blixtsnabbt med ditt sparande – öppna konto och sätt in pengar med swish.
3. Nordnet Bank AB
Nordnet Bank har 1500 olika fonder att välja mellan.
Erbjuder nordiska gratis index-fonder med exponering mot Sverige, Norge, Danmark och Finland!
Köp både aktier och fonder hos Nordnet.
Innehållsförteckning
- Vad är en fond?
- Exempel på fond: Spiltan Investmentbolag
- Exempel på fond-kategorier
- Borde jag köpa fonder som nybörjare?
- Så köper du fonder
- Tips vid köp av fonder för nybörjare
- Exempel på en nybörjar-fondportfölj
- Ha en lång sparhorisont – minst 3-5 år
- Var beredd på att det svänger på börsen
- Köp regelbundet och även vid nedgångar
- Aktiva eller passiva fonder?
- Men är alla aktiva fonder dåliga? Ska man bara ha billiga passiva fonder i sin portfölj?
- Ha koll på fondavgifter
- Byt ut dyra lågpresterande fonder mot bättre fonder
- Bra nybörjarfonder
- Den billiga index-portföljen
- Den lite mer aktiva portföljen med teknik fokus
- Den breda portföljen
- Fondhandel och skatter
- Exempel på hur skatten för ett investeringssparkonto räknas ut
- Exempel på hur skatten för en kapitalförsäkring räknas ut
- Vanliga frågor om fonder
Vad är en fond?
En fond är i grund och botten några aktier eller andra finansiella produkter såsom obligationer som väljs ut av en fondförvaltare. Fondförvaltaren väljer vilken inriktning fonden har och sedan vilka aktier som skall ingå i fonden. Det kan till exempel vara en Sverigefond som endast har svenska aktier. När du som vanlig småsparare sedan köper den här fonden går en order till fondförvaltaren. Denne köper dem aktier som ingår i fonden åt dig genom den fördelning som har bestämts av fondförvaltaren. Fondförvaltaren tjänar pengar genom att ta ut en så kallad fondavgift, oftast mellan 0,1 % – 2 % av ditt totala värde i fonden i årsavgift.
När du lagt din order så får du, så kallade fondandelar som har ett visst pris. En fondandel kan t.ex. vid ditt köp vara värd 100 kr. När de underliggande aktierna sedan ökar i pris stiger värdet på fondandelen. Säg att de underliggande aktierna har stigit i värde med 10 %, då stiger också värdet på din fondandel som då blir värd 110 kr.
Fonder kan alltså både gå upp i värde men också ner i värde. Precis som med aktier kan man följa värdet på fonden hos sin bank på daglig basis. Nedan är en bild från Avanza på fonden ”Spiltan Investmentbolag”.
Som du ser på ovanstående bild kan du se historiken på hur en fond har gått tidigare, och hos Avanza till exempel jämföra det med OMX Stockholm Index eller något annat index som du valt själv. Utifrån denna graf från Avanza kan vi se att fonden hade stigit med ca 400 % sedan den startades 2012.
Exempel på fond: Spiltan Investmentbolag
För att konkretisera lite mer vad en fond faktiskt är så kan vi gå lite djupare på det tidigare exemplet; fonden Spiltan Investmentbolag.
Spiltan Investmentbolag drivs av bolaget Spiltan Fonder och förvaltas i skriva stund av fondförvaltarna Erik Brändström och Jörgen Wärmlöv. Fondens inriktning är en koncentrerad portfölj av svenska investmentbolag. Några exempel på fondens innehav* (vilka aktier den består av) är:
- Investor AB B
- Industrivärden AB C
- Kinnevik AB B
- L E Lundbergföretagen AB B
- ICA Gruppen AB
Exempel på fond-kategorier
En fond är alltid viktad på mot en kategori eller grupp av aktier eller nischer som fondförvaltarna har valt. För att ha så god riskspridning som möjligt kan det vara klokt att investera i ett antal fonder med inom olika kategorier och inriktningar. Följande är exempel på några vanliga kategorier inom fonder som du kanske kommer stöta på:
- Länder, fonder som inriktar sig på att köpa aktier från ett specifikt land. Det kan då handla om att fonden följer ett specifik index för det landet, alltså en grupp med aktier som uppfyller vissa krav. I Sverige finns till exempel OMXS30-indexet som är en grupp med dem 30 mest omsatta svenska aktierna.
Exempel på en sån här fond är: Avanza Zero, Nordnet Indeksfond Norge eller SPP Aktiefond USA - Bolagsstorlek, fonder som inriktar sig på en viss storlek av bolag. Detta kan vara småbolag eller större bolag. Exempel på dessa fonder är: Didner & Gerge Småbolag, Carnegie Småbolagsfond A och Lannebo Teknik Småbolag.
- Bransch, fonder som inriktar sig på vissa enskilda branscher. Det kan handla om medicin, spelbolag, gröna teknikbolag osv. Exempel på dessa är: eSports Fund, Tin Ny Teknik, SEB Teknologifond och CB Save Earth Fund RC.
- Globalfonder, fonder som antingen följer världsindex eller har en global exponering mot olika länder. Även om fonderna kallas för globalfonder har många en övervikt mot USA och Europa. Det är därför alltid klokt att kolla i deras innehav och vilken fördelning fonden har bland olika länder. Exempel på globalfonder är Avanza Global, Spiltan Globalfond Investmentbolag, Länsförsäkringar Global Indexnära och SPP Global Plus.
Borde jag köpa fonder som nybörjare?
Att köpa fonder i början av din investeringsresa på börsen är något som kan vara klokt göra. Eftersom fonder inte kräver särskilt mycket engagemang eller kunskaper om aktier så lämpar sig fonder väl för nybörjaren. Fonder är också ett utmärkt alternativ för den som inte har tid att engagera sig i enskild aktiehandel eller som helt enkelt inte är intresserad av att handla med enskilda aktier. Det svåraste i början kan vara att hitta vilka fonder du vill köpa. Idag finns tusentals fonder att välja mellan hos olika nätmäklare. Nätmäklaren Avanza har t.ex. en sida med dem mest populära fonderna där du kan se vad andra ”Avanzianer” har köpt för fonder. Det finns ofta en god anledning till att en fond är populär så att välja några populära fonder kan vara en bra start. Vi skulle rekommendera att man väljer breda fonder i början med exponering mot några breda index för att få en god riskspridning. Det kan till exempel vara en Sverigefond, en USA-fond, en småbolagsfond, en teknikfond och en investmentbolagsfond.
Om du är nybörjare och samtidigt vill syssla med enskild aktiehandel så kan det vara bra att till exempel köra en bestämd fördelning mellan fonder och enskilda aktier. Alltså till exempel 75 % fonder och 25 % aktier i början och sen kan du öka mängden aktier du köper i takt med att du får mer kunskap och erfarenhet.
Så köper du fonder
Fonder köper du via din bank eller nätmäklare. Vi rekommenderar starkt Savr för fondhandel då du hos Savr sparar mellan 30 – 50 % i fondavgifter jämfört med övriga nätmäklare som till exempel Avanza Bank och Nordnet Bank. Om du vill handla med aktier och andra produkter kan du också öppna ett konto hos Avanza eller Nordnet.
När du har registrerat dig hos en bank så rekommenderar vi att du börjar med att öppna ett så kallat ISK – Investeringssparkonto då det är väldigt låg skatt och att skattedeklarationen sköts åt dig automatisk.
När du öppnat ett konto och har ett ISK så börjar du med att sätta in pengar som du ska investera. Sedan söker du på fonden och köper den.
Savr, Avanza och Nordnet erbjuder att du kan sätta upp ett automatiskt månadssparande. Du väljer vilket belopp och vilken dag på månaden du vill att de ska dra pengar ifrån ditt konto. Sedan kan du också välja en eller flera fonder som ska köpas när pengarna har landat på ditt ISK. Ett regelbundet och automatiskt sparande gör att du slipper manuella överföringar och lägga in manuella fondköp varje månad och är en rekommenderad sparform.
Tips vid köp av fonder för nybörjare
Det viktigaste i början är att spara så brett som möjligt för att sprida dina risker så mycket som möjligt. Ett tips är att sätta ihop en fondportfölj med olika typer av fonder med exponering mot till exempel breda index. Som vi nämnde tidigare är det också rekommenderat att du sätter upp ett månadssparande så att du sprider risken över tid när det gäller snittkursen på fondköpen.
Exempel på en nybörjar-fondportfölj:
- 25 % Sverige, till exempel Spiltan Investmentbolag, Avanza Zero och SEB Hållbar Sverige Indexnära.
- 25 % Global, till exempel Avanza Global, Spiltan Globalfond Investmentbolag och SPP Aktiefond Global A.
- 25 % Småbolag, till exempel AMF Aktiefond Småbolag, Avanza Småbolag by Skoglund och Didner & Gerge Småbolag.
- 25 % Teknik, till exempel TIN Ny Teknik A, Robur Ny Teknik A och Lannebo Teknik.
Förklaringen till att vi valt ut denna fördelning:
- 25 % Sverige – Svenska börsen har historiskt sett presterat mycket väl och Sverige har många världsledande och innovativa företag. Att ha en exponering mot svensk industri och företag i världsklass är en no-brainer.
- 25 % Global – Med en globalfond får du exponering mot amerikanska, europeiska och ibland även asiatiska företag vilket kan vara bra i lägen när den svenska börsen går sämre men andra börser går bättre. Du får då bland annat exponering mot amerikanska världsledande företag och andra internationella jättar.
- 25 % Småbolag, Sverigefonder har oftast exponering mot de allra största företagen men man missar då mindre företag som till exempel Small Cap och Mid Cap. Det är därför bra att köpa in sig i svenska småbolag också. Även om risken är högre så finns det högre tillväxtpotential.
- 25 % Teknik, digitaliseringen och den tekniska innovationen går som tåget. Tillväxten är hög och att ha exponering mot spelbranschen, medicinteknik och andra framtidsbranscher är därför bra.
Ha en lång sparhorisont – minst 3-5 år
Att placera pengar på börsen via fonder eller aktier innebär alltid en risk för att investeringen kan sjunka i värde. Investera därför endast pengar du inte kommer behöva på minst 3 år. Tålamod är lika viktigt på börsen som bra val av placeringar. Den som har för bråttom på börsen, speciellt i början, slutar ofta med att förlora sina hårt fördärvade pengar. Historiskt sett har börsen på lång sikt avkastat i positiv riktning. Även om historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning så är chansen högre att tjäna pengar på börsen om du är långsiktig istället för kortsiktig, speciellt som nybörjare.
Var beredd på att det svänger på börsen
Börsen kan svänga ordentligt ibland, speciellt vid extrema nedgångar som när IT-bubblan sprack runt millennieskiftet eller när finanskrisen inträffade 2008. Sådana kriser har historiskt följts av höga uppgångar och det är därför det är bra att ha ett månadssparande uppsatt så att du får ett bra snitt på dina fondköp. Vid nedgångar får du alltså rabatt – något som gör det enklare att köpa på botten rent psykologiskt.
På bilden nedanför kan du se hur OMXS30 har avkastat sedan den 1 januari 1990. Som du ser kan det svänga till ordentligt och det är något som du som investerare mentalt måste vara förberedd på. Att se röda siffror när du loggar in på Avanza kan vara jobbigt men då är det viktigt att man tänker rationellt och logiskt. Olika investerare reagerar olika på nedgångar; vissa har is i magen och håller i sina tillgångar. Andra säljer när tillgångarna exempelvis gått ner X procent, till exempel vid 10 % nergång eller mer. Warren Buffett-inspirerade investerare köper på sig mer vid nedgångar då dem anser att det är rabatt. Hur du kommer att reagera själv är personligt, men det kan vara bra att ha en plan för detta scenario.
Köp regelbundet och även vid nedgångar
Som du ser på bilden ovanför svänger det på börsen ordentligt ibland. Att försöka tajma börsen och endast köpa på botten är något många småsparare drömmer om. Dock är det väldigt svårt att lyckas med detta i verkligheten. Hur skulle någon småsparare i Sverige veta att finanskrisen skulle inträffa 2008 och med det rejäla börsfall som följde? I filmen The Big Short lyckas några hajar på Wall Street lista ut att kraschen kommer, men dessa individer arbetade inom finans och var väldigt insatta i läget. Vissa av dem kom på det av en slump även i filmen fastän de arbetade inom finans.
För den mer passiva fondspararen kan det vara en bra idé att systematiskt köpa fonder månadsvis i ur och skur. Alltså; köp även om det har gått ner och köp även om det har gått upp. På det sättet får du ett bra snitt och köper på rea när det har gått ner och lite dyrare när det gått upp. Detta kallas i engelska termer för ”dollar-cost-average” och är en metod som är rätt känd i USA bland investerare.
Aktiva eller passiva fonder?
Inom finanssverige och bland småsparare så har det tidigare varit mycket fokus på att många fonder tagit ut höga avgifter i förhållande till hur bra de presterat. Många sådana fonder har till och med presterat sämre än index, som är en typ av helt passiv fond. Fonder som tog uppemot 2 – 2,5 % i fondavgift men som presterade sämre än vad en gratis eller väldigt billig indexfond gjorde.
Den dåliga avkastningen på aktivt förvaltade fonder i kombination med dem höga avgifterna fick många inom Finanssverige att reagera och mycket har hänt dem senaste 10 – 15 åren på den fronten. Fonder som Spiltan Investmentbolag och SPP Aktiefond USA är billiga alternativ som hittills presterat väl trots sina låga avgifter. SPP Aktiefond USA är en passiv fond eftersom den följer ett index nära och inga aktiva val av aktier görs av fondförvaltarna. Fonden har 550 – 650 innehav fördelade på ett antal olika branscher. Eftersom den är passiv kräver den inte mycket arbete vilket gör att SPP kan ta ut en låg avgift. Detta är något som många småsparare uppskattar, för avkastning är inte garanterat, men fondavgiften skall alltid betalas. Att betala en hög avgift för en aktivt förvaltad fond som presterar sämre än index är bara dumt.
Men är alla aktiva fonder dåliga? Ska man bara ha billiga passiva fonder i sin portfölj?
Svaret på den frågan är nej; om fondförvaltarna är duktiga och du kan få en avkastning som är högre än vad index presterar då kan det vara värt den högre avgiften. Det är därför viktigt att kolla på varje enskild fond, jämföra den med det index som ligger närmast gentemot fondens kategori och se hur den presterat. Titta också på hur länge de nuvarande fondförvaltarna har förvaltat fonden. Om fonden har bytt fondförvaltare finns det en risk att den kommer prestera sämre framöver.
Ett exempel på en bra aktiv förvaltad fond som har en hög avgift är Tin Ny Teknik. Tin fonder tar ut en avgift på 1,6 % hos Avanza och 1,08 % hos Savr vilket är en hög avgift, speciellt hos Avanza. MEN det är värt det i detta fall! Tittar du på nedanstående bild ser du att Tin Fonder Ny Teknik A har från och med start fram tills den 29 mars 2021 avkastat 119,31 % jämfört med OMX Stockholm 30 som avkastat 44,37 % under samma period. Att då betala den höga fondavgiften är värt det eftersom du med råge har tjänat in genom den goda avkastningen.
Ha koll på fondavgifter
Som sagt är det viktigt att ha koll på fondavgifterna. Även om avgifterna kan te sig låga i absoluta tal, alltså att det är 1 %, 2 % eller 3 % så kan detta bli stora belopp i längden. Följande bild är tagen från appen ”Sparlabbet”, den visar hur ett sparande i 10 år, med 2 000kr/mån och ett startkapital på 50 000kr påverkas av en avgift på 2 %.
Fondavgiften äter i det här fallet upp 58 000 kr av avkastningen efter 10 års sparande. Detta är inget som märks av från år till år men räknar man på det så blir höga belopp i slutändan.
Byt ut dyra lågpresterande fonder mot bättre fonder
Nästan alla fonder har en avgift, med vissa undantag som till exempel Avanza Zero eller Nordnet Superfonderna. Avgiften bör vägas mot hur bra fonden har presterat. Om det är en fond som i stort sett följer index och inte ger något mervärde men som kostar dig 1 % – 2 % i avgift så kan du lika gärna byta ut den mot till exempel en billig indexfond. Alternativt kan du hitta en aktivt förvaltad fond som presterar bättre än index och som kanske har en lägre eller liknande avgift.
Bra nybörjarfonder
Som nybörjare på fondmarknaden och börsen kan det vara svårt att veta vad man ska köpa. Vi vill därför ge några olika exempel på nybörjare- och basportföljer som du kan inspireras av.
Den billiga index-portföljen
- 25 % Avanza Zero (0 % i avgift hos Avanza)
- 25 % Spiltan Aktiefond Investmentbolag (0,25 % i avgift hos Savr)
- 50 % Avanza Global (0,1 % i avgift hos Avanza)
Den lite mer aktiva portföljen med teknik fokus
- 25 % Spiltan Investmentbolag (0,25 % i avgift hos Savr)
- 25 % Tin Ny Teknik (1,08 % i avgift hos Savr)
- 25 % Avanza World Tech by Tin (1,34 % i avgift hos Avanza)
- 25 % Robur Ny Teknik A (1,12 % i avgift hos Savr)
Den breda portföljen
- 25 % Spiltan Aktiefond Investmentbolag (0,26 % i avgift)
- 25 % AMF Aktiefond Småbolag (0,38 % i avgift hos Savr)
- 25 % Spiltan Globalfond Investmentbolag (0,45 % i avgift hos Savr)
- 25 % Tin Ny Teknik (1,08 % i avgift hos Savr)
Fondhandel och skatter
För att kunna köpa fonder behöver du ha konto som du kan köpa fonder med hos någon bank. Detta konto blir sedan beskattat. Följande kontotyper finns att välja mellan för handel med fonder:
- ISK – investeringsparkkonto
- Kapitalförsäkring
- Aktie -och fondkonto
Hur stor skatten blir beror på vilken kontotyp du väljer att öppna. Om du är en nybörjare och vill spara i fonder och aktier åt dig själv så rekommenderar vi att du väljer att öppna ett så kallat ISK, alltså ett investeringssparkonto. Med ett investeringssparkonto landar skatten på runt 1,25 % (skatten för år 2020) och du behöver inte deklarera dina köp- och sälj-transaktioner som du exempelvis behöver göra med ett aktie- och fondkonto. Skatten för ett ISK beräknas genom att ta summan av alla insättningar som är gjorda under året plus värdet på depån i varje kvartal dividerat med fyra och sedan multiplicerat med skatteverkets procentsats för det året. Detta blir en så kallad schablonintäkt som Skatteverket sedan beskattar med 30 %. Kan låta komplicerat men är i praktiken ganska enkelt.
Exempel på hur skatten för ett investeringssparkonto räknas ut
Pelle bestämmer sig år 2020 för att börja investera i börsen och köpa fonder. Pelle öppnar ett investeringssparkonto (ISK) hos Nordnet och sätter in 10 000 kr att köpa för. Pelle köper sedan några fonder för hela summan. Tiden går och pengarna Pelle har investerat arbetar nu åt honom istället på börsen.
Värdet på Pelles ISK-konto under år 2020 blir följande:
1 januari (kvartal 1): 10 000 kr.
1 april (kvartal 2): 11 000 kr.
1 juli (kvartal 3): 13 000 kr.
1 oktober (kvartal 4): 12 000 kr.
Insättningar och värdet vid varje kvartal under året blir alltså:
10 000 (insättning) + 10 000 (kvartal 1) + 11 000 (kvartal 2) + 13 000 (kvartal 3) + 12 000 (kvartal 4) = 56 000 kr
Procentsatsen för året är: 1,25 %.
Skatten för Pelle år 2020 blir då: 56 000 * 1,25 * 0,30 = 210 kr.
Exempel på hur skatten för en kapitalförsäkring räknas ut
Skatten för en kapitalförsäkring räknas ut på ett sätt som påminner om hur skatten räknas ut för ett investeringssparkonto. Skillnaden är att värdet på kontot endast kollas en gång; den 1 januari. Sen räknas alla insättningar med precis som med ett ISK, fast med endast 50 % under andra halvåret. Summan av dessa multipliceras med statslåneräntan per den 30 november året innan, men minst 1,25 %. Denna så kallade schablonintäkt beskattas sedan med 30 %.
Exempel:
25 januari – 25 juni: 6000 kr
25 juli – 25 december: 6000 kr
Värdet den 1 januari och summan av alla insättningar under hela året blir då:
10 000 kr (värde 1 jan) + 6000 kr (första halvåret) + 6000 * 0,5 (50% av andra halvåret) = 19 000 kr.
Schablonintäkten blir: 19 000 * 1,25 % = 237,5 kr.
Skatten blir: 237,5 * 30 % = 71,25 kr.
Vanliga frågor om fonder
I detta avsnitt går vi igenom vanliga frågor som vi får om fonder.
Hur mycket pengar behöver man för att köpa fonder?
Vissa fonder kräver så lite som 50 kr per köp medans det finns fonder som har ett större minimibelopp. Oftast är minimibeloppet 100 kr. Alltså behöver du inte ha tusentals kronor innan du kan investera i en fond.
Kan man förlora pengar på fonder?
Ja, man kan förlora pengar på fonder. En fonds värde är baserat på dem underliggande aktierna. Om dessas värde går ner går också värdet på fonden ner. Investera aldrig pengar i fonder som du behöver inom 3 – 5 år.
Varför spara i fonder om jag kan spara i aktier direkt?
Att köpa och äga aktier direkt är självklart ett bra alternativ. Dock kräver det mer engagemang och lite mer kunskaper kring hur börsen och aktier fungerar. Det är inte alla som orkar eller har tid att engagera sig och att investera pengarna i en fond som sköts av en fondförvaltare kan då vara ett bra alternativ. Alla svenskar har också en del av sin pension i fonder via PPM så att vara lite påläst om fonder kan vara en bra affär för din pension också.
När i månaden borde man köpa fonder?
Det spelar ingen roll när under månaden du köper fonder. Det viktiga är att du gör det systematiskt och månadsvis. Ett lifehack som vi kan rekommendera är att sätta upp ett månadssparande med ett automatiskt köp av några fonder hos antingen Avanza eller Nordnet och sen sätta upp så att pengarna dras samma dag som lönen kommer in. Då märker du inte av att du sparar pengarna och kan sedan konsumera upp övriga pengar om du önskar.
Krävs det mycket kunskaper inom aktiehandel, börs osv för att köpa fonder?
Nej, det krävs inte mycket kunskaper inom aktiehandel eller börs för att investera i fonder. Att köpa fonder är väldigt enkelt och du kan i denna guide får reda på vilka fonder som är bra nybörjarfonder. Generellt sett kan man säga att ju mer man lär sig om aktier och fonder desto högre potential finns det att göra bättre affärer. Men vill man vara en mer ”passiv” investerare så finns det bra fondalternativ för sådant också.
Öppna ett konto
Den vanligaste typen av konto för att handla med aktier och fonder är ett så kallat ISK, investeringssparkonto. Detta är också den mest fördelaktiga kontotypen skattemässigt i nuläget. Hos både Avanza och Nordnet kan du öppna ett ISK och handla courtagefritt (gratis transaktionsavgift) upp till 50 000kr.
Sätt in pengar
När du väl har öppnat ditt aktiekonto så är det dags att sätta in pengar. Hos både Avanza och Nordnet kan du sätta in pengar via Swish eller genom Trustly vilket gör att dina pengar hamnar på ditt aktiekonto inom loppet av några minuter.
Handla fonder
Nu har du både ett konto och pengar att köpa fonder för. Självklart kan du både köpa och sälja fonder. Både Nordnet och Avanza har också mobilappar för iPhone och Android vilket kan vara ett smidigt sätt att handla på. Välkommen till börsen!